---

Innehållsförteckning

---

© Foto Conny Andersson 2000

Förord

Jag önskar Dig varmt välkommen till min webbplats, som Du snabbt kan överblicka genom dess innehållsförteckning. TeX-kulturen syftar på ett underbart system för textbehandling --- TeX --- framtaget av Donald E. Knuth. Systemets användare finns över hela världen och är organiserade genom TeX Users Group där jag är medlem.

TeX är ett mycket bra system för att odla fram och arbeta med något längre texter. De kan presenteras med innehållsförteckningar, standardiserade bibliografier, avancerade index, korsreferenser, alla upptänkliga matematiska formler och mycket annat i flera olika format som PostScript, PDF, HTML etc. TeX-systemet kommer från universitetsvärlden där det används flitigt. En av dagens mest drivande eldsjälar för TeX vidareutveckling är Michel Goossens som är forskare vid CERN. Det var på CERN som webben föddes, vilket Du kan läsa mer om på min sida om webbens historia.

Innehållet --- texten som Du skriver i ett TeX-system --- går att återanvända. I arbetssättet finns många gemensamma drag med XML, vilket Du kan läsa om i boken The LaTeX Web Companion: Integrating TeX, HTML and XML av Michel Goossens. Det finns endast stora fördelar med att använda TeX & LaTeX för skrivande och publicering av dokument med dator. Via elektroniska media eller på papper. Jag har gått från ordbehandling till textbehandling --- ett steg som var väl värt mödan!

Jag anser att skrivmetoden skall vara beständig över tid och oberoende av kommersiella intressen, så långt som är möjligt. Ett exempel är den webbsida som Du just nu läser. Den är medvetet skriven i XHTML och enligt W3C-standard för att kunna bära innehållet till så många som möjligt. Klicka gärna på W3C-ikonen och kontrollera några olika webbadresser --- det kan vara mycket lärorikt ...

Om orsaken till varför det är mycket viktigt att publicera webbsidor som uppfyller kraven för giltig XHTML/HTML-kodning hos W3C kan Du läsa på två ställen i min text:

1. I mitt avsnitt om att dagens webb ser ut som ett Babels torn ...
2. I ett av mig översatt citat från en mycket bra bok ...

Avsikten med att publicera i XHTML --- Extensible HyperText Markup Language är att träna mig i det taggningsspråk för webben som hör framtiden till. Läs gärna mer i mitt avsnitt om webbens framtid.

XHTML 1.1 är annars den senaste W3C-standarden, men webbläsarna klarar inte av att enhetligt hantera CSS --- Cascading Style Sheets. XHTML 1.1 kräver att man använder CSS, vilket innebär att W3C mer och mer skiljer innehåll och presentation åt. Vilket Du kan se på Välkommen till TeX-kulturen i XHTML 1.1 som jag har gjort med hjälp av CSS2 (länk till min giltiga css-kod). Mest för att testa hur webbläsarna klarar av att hantera CSS2 och Unicode vilket höjer ribban ytterligare mot XML-strikthet.

Det finns också vissa problem med operativsystemens och webbläsarnas tecken/typsnitt om man använder Unicode. En av grundtankarna i metaspråket XML --- Extensible Markup Language --- är annars att världens alla skriftspråk, antingen de är alfabetiska eller ideografiska, skall kunna hanteras genom att använda Unicode.

ASCII --- American Standard Code for Information Interchange --- är dock det enda universellt giltiga och säkra överföringsformatet för textfiler på Internet. Vilket bland annat innebär att de tre sista bokstäverna i vårt svenska alfabet måste kodas om till teckenreferenser. I Unicode används hexadecimala teckenreferenser, något som Du kan se i kodningen av min enkla testsida för att kontrollera hur olika webbläsare klarar av Unicode.

TeX & LaTeX

Det finns avsevärda fördelar med att textbehandla och alldeles särskilt med att tagga texten för TeX & LaTeX och spara filen i ASCII, som alla datorer i hela världen kan läsa. Vilket bäddar för publicering och presentation i olika format som PostScript, PDF, HTML och XML. Utan att behöva röra själva källtexten --- innehållet kan med lätthet återanvändas.

Innehållet är det viktigaste, trots allt. Om Du läser den otroligt fina text som Allin Cottrell skrivit, så kanske Du förstår mitt brinnande intresse. Tekniken är ett hjälpmedel och inte något självändamål!

Om att läsa och att skriva

Jag tycker väldigt mycket om att läsa böcker. Själva läsupplevelsen är en sak. En annan är kontinuiteten och inte minst bokens form --- god typografi bör vara transparent för läsaren --- den skall kännas och upplevas. Att läsa en bra bok är för mig att uppleva både innehåll och form som ett. Att boken berikar mig på flera plan. En nytryckt bok kan till och med lukta gott.

Jag tycker också väldigt mycket om att skriva. För skrivarbete så är datorn överlägsen allt annat --- som ett verktyg för att kommunicera idéer. Jag anser att datorer och Internet endast kan vara verktyg. Som alltid med verktyg, så är det hur de används som är det väsentliga. Ett verktyg har inte något värde om man inte kan använda det till något vettigt och använder man det fel så kan det bli riktigt farligt.

Det tryckta ordet på papper är och kommer så alltid att förbli vida överlägset all världens bildskärmsläsande. Överblicken går mycket snabbt förlorad vid bildskärmsläsande. Elektroniska bokmärken i all ära, men man förlorar sig snart också bland dessa.

Vår tids Johannes Gutenberg är:

Donald E. Knuth

Den helt underbara boken Digital Typography av Knuth, utgiven av Center for the Study of Language and Information vid Stanford-universitetet kommer troligtvis aldrig att bli översatt till svenska. Därför tar jag mig friheten att översätta några rader ur dess första kapitel:

Jag har varit förälskad i böcker så länge jag kan minnas. Till att börja med så högläste mina föräldrar mycket för mig --- en ovanlig sysselsättning i Amerika vid den tiden, då den allmänna "åsikten" under 1940-talet var att ett barn som utsattes för intellektuell stimulans vid mycket unga år skulle vara uttråkat när det senare började skolan. Tack vare mina föräldrar, blev jag vid fyra års ålder den yngste medlemmen av Boksvärmarklubben vid Milwaukees folkbibliotek.

Den tidiga bekantskapen med böcker är troligen orsak till det faktum att jag inte kan komma ihåg att jag någonsin känt mig uttråkad, genom hela min utbildningstid. Faktum är, att jag tror att hela vårt nutida samhälle är helt förvirrat i sitt begrepp om "tråkighet": Människor säger ofta till varandra att de känner sig uttråkade, men för mig är detta nästan ett chockerande, skamfullt erkännande. Varför skall det vara någon annans plikt att underhålla oss? Människor som inte hittar något intressant i det de gör, som oavbrutet behöver yttre källor för stimulans och underhållning, missar det mesta av livets glädje.

För mig har det alltid varit precis tvärtom: Jag felar vanligtvis i den motsatta riktningen. Jag blir ofta så intresserad i första kapitlet av de böcker som jag läser eller studerar, att jag inte får mycket tid över till att läsa de övriga kapitlen.

En gång, när jag var fem år, lät mina föräldrar mig på egen hand ta spårvagnen till innerstadens bibliotek, och jag blev fullständigt trollbunden av barnböckerna där. När jag inte kom hem i tid, blev mina föräldrar oroliga och ringde till biblioteket. En av nattvakterna gick och letade efter mig och hittade mig i högar av böcker, lyckligt läsande --- jag hade inte en tanke på att biblioteket var stängt och att alla andra hade gått hem! Ännu idag så vet min hustru att om jag går till ett bibliotek, så lär jag säkert komma hem mycket sent.

PDF-filer för vidare läsning ...

Jag länkar också till tre PDF-filer som Du kan hämta hem och sedan läsa i lugn och ro. De handlar om det bästa som finns för att använda datorn som skrivverktyg och för att publicera det som Du skrivit i olika former. På papper eller elektroniskt via Internet.

• Introduktionen till LaTeX är välskriven. På sidorna 7-9, så hittar Du en innehållsförteckning. Den kan vara till stor hjälp för att snabbt skaffa sig en uppfattning om vad LaTeX och TeX är. Jag har skapat ett litet smakprov i HTML av introduktionen.
• FAQ:n besvarar de flesta frågor man kan ställa om TeX & LaTeX.
• Michel Goossens är verksam vid CERN och jag har nyss läst den välskrivna boken The LaTeX Web Companion: Integrating TeX, HTML and XML av honom och Sebastian Rahtz.

Om Unix-kultur

Jag håller också på med att lära mig operativsystemet UNIX. Färdiglärd går det aldrig att bli i detta suveränt härliga operativsystem. Poängen är att man hela tiden lär sig att upptäcka nya möjligheter. Eftersom UNIX kommer från universitetsvärlden så kännetecknas det av mycket stor öppenhet och ett samarbetsklimat mellan användare som gör mig mycket glad. Det är en miljö som är vänlig och många gånger humoristisk. Boken Alice i underlandet av Lewis Carroll är något som man bara måste ha läst för att förstå något av den metaforik som präglar Unix-kulturen. Om Du följer min KDE-länk, så får Du en liten inblick i den datormiljö som jag arbetar. Mitt grafiska gränssnitt i denna miljö är KDE.

Tips om två goda arbetshästar för e-posthantering i Unix-system

UNIX är ett genuint fleranvändarsystem, det kan vara tiotusentals användare som alla vill ta emot och skicka e-post samtidigt. De vill kanske skicka e-post inom det interna nätverket såväl som ut till externa adresser. Ett Unix-system har därför ett postkontor, en MTA - Mail Transport Agent. Idag använder jag uteslutande Postfix som MTA. Postfix är byggd av Wietse Venema. Postfix är säker, lätt att anpassa och kan hantera 1 miljon e-postbrev per dag på en vanlig PC med exempelvis Unix/FreeBSD som operativsystem. Enligt min mening kommer Postfix allt mer att ersätta Sendmail som MTA, eftersom den helt enkelt är mycket bättre i alla avseenden.

Pine är en e-postklient som fungerar som bäst i ett Unix-system med flera användarkonton och stora volymer av e-post. Jag har mer och mer kommit att tycka om denna Mail User Agent som ser ganska enkel ut på ytan, men är mycket avancerad och effektiv. Den är absolut tillförlitlig och otroligt snabb. Den har en inbyggd kontextkänslig hjälpfunktion med hundratals sidor av hjälptext. Den talar alltid om för Dig vad som sker, så att det är Du som har kontrollen över Din e-post. Den kommer från USA och delstaten Washingtons universitet i Seattle. Namnet "Pine" kommer från det mycket värdefulla trädet med samma namn, som Du kan läsa Dig till i historien bakom Pine.

En douglasgran, som vi skulle kalla det på svenska, tillhör barrträdsfamiljen tallväxter. Trädet kan bli upp till 100 meter högt och nå en diameter av 5 meter. Seattle ligger på västkusten i USA nära gränsen mot Canada, i ett område där skogens träd är mycket viktiga.

Om denna webbplats

Samtliga webbsidor är inskrivna för hand i VIM Editor, en mycket bra version av den gamla hederliga trotjänaren vi Editor.

Bildbehandling och textbehandling har skett med ett UNIX operativsystem som bergfast grundplattform. Samtliga sidor är taggade med Extensible HyperText Markup Language 1.0 och/eller XHTML 1.1 enligt W3C-standard.

| Nästa sida ---> |

---

---